Godvilja

Vi har nu varit i samosir, lake toba i fyra dagar.
Har har vi kontakt med en statlig skola dar det ar valdigt knapert stallt for familjerna. Sa igar akte vi buss, bat och buss for att komma till en storre stad. Vi hade aven denna gang med oss en lista pa storlekar.
Totalt fick vi med oss tillbaka hela skoluniform set, blyerts pennor, sudd, linjal, skrivbok, pennvassare...
(har har vi ocksa delat ut de blackpennor som vi fatt fran hotell hornan i uppsala)
Sa denna morgon klockan nio var alla 80 ungar inringda till skolgarden (trots att det fortfarande ar en vacka kvar av lovet).
Ingen visste vad det rorde sig om...
Men i fina rader stallde sig alla barn framfor rektorn som berattade om oss, att vi var tva stycken fran sverige som bryr sig mycket om andra, och barn sarskilt. Och att man ska behandla andra som man sjalv vill bli behandlad; 
" For det ar ju vad vi lar oss har i skolan , eller hur! " m.m
Det var ett fint tal, ev en person som verkar vara pa ratt plats...
Nar hon efter ett tag raknade upp sakerna som dom skulle fa, sag vi ett leende som spred sig over alla ungars ansikte. Onskar att ni alla som hjalpt till kunde ha sett dom.
Organiserat sa delades paketen ut ett och ett...  efter ett tag sa vagade till och med vissa av ungarna sig fram for att busa med oss konstiga vita manniskor.

Som avslutning pa det hela, radades alla upp igen och borjade sjunga.
Aldrig har vi hort nagot sa vackert, barnsang fran hjartat av 80 sma barn, och lika starkt som om det vore en orkester pa 200 st!

Vi haller fast vid tanken, att detta bara ar en god garning vi gor for att vi vill och kan. Och gladje kan aldrig vara fel, Om man kan hjalpa sa ska man!

Vi kopte pa oss lite extra skolmaterial och tog en promenad runt i ett av de fattigaste omraden har omkring. Fattigare har jag nog inte sett... men att dela en eftermiddag med dessa familjer ar nagot av de rikaste jag varit med om.

Vi ar sa glada att vi gor denna resa... Och sa glada for alla som tar emot oss...