1 Läs mer >>
https://cdn2.cdnme.se/1844378/6-3/dsc08302_52d99fb99606ee34441a1935_thumb.jpg
Den här Mannen var allt, Han var buddhist, amerikan, lite självlärd i sjukvård, cool men snällaste katten i stan, jobbade på sushibar, och gav sin tid till Casa Asilo. Han hittade jag i Bocas när jag letade Volontär jobb. Och han tog med mig till Casa Asilo, Där bor äldre människor som är ensamma, och oftast på något vis sjuka/handikappade. Varje dag när Thomas kom in genom dörren så blev det jubel i rummen. Alla älskade Thomas! T gav dom fotmassage, han hjälpte till att samla ihop mat. Han tog ut alla på rullstolspromenad i parken, och det mest uppskattade var hans Beer And Pizza night. Thomas Är en sån person man är tacksam över att ha träffat, Och min vecka där kommer jag aldrig att glömma, inte heller dessa fina människor som jag träffade!
 
 
 
 
 

Hjälten i Bocas del T...

1 Läs mer >>
Jag ska snart ut och resa igen, och kom på att det finns två resor från hösten som jag inte har visat...
 
 
London.
Jag hälsade på min syster i London. En underbar vecka, med massor av mat, gourmetdöttrar, kafé nörderi. Och två st bröder hittade vi också.

Sen blev det fyra dagar i Barcelona.
Den staden får stå på min lista över platser som jag kan flytta till. Allt var perfekt, varenda minut...

Små källor av energi...

 
 
 
   
 
 
 
 

Små resor

0 Läs mer >>
 
 
Jag ville ju göra något för great andoh i Ghana!
Det tar alltid lite mer tid än vad man tänkt sig och det blir aldrig riktigt på det sättet som man trott. Men genom att jag hade lite vilja i mig, och att gallerix ville lyssna och var intresserade, så gjorde dom ett eget projekt i deras butiker för att hjälpa till.
Dom hade en rabatt kupong under en period, och för varje använd kupong så skänkte gallerix 25 kr.
Det slutade med 15700 kr!
(Och nu börjar jag fundera på hur nästa projekt kommer bli =)  ).

Titta gärna på den fina hemsidan greatandoh.com

Och ett jätte jätte stort tack till gallerix!

Lite vilja till Ghana

0 Läs mer >>
Min senaste resa i Sri Lanka fick mig att komma ihåg allt jag vill göra. Så nu är det projekt på gång igen. Det finns en underbar eldsjäl från Göteborg som med sin starka vilja gör stor skillnad för en massa barn i Ghana!
Den här tjejen Emelie ska nu bygga upp ett helt nytt och helt eget hem/skola för barnen som hon nu har levt med sen 2008.
Deras motto är att dessa barn är föräldralösa men inte familjelösa!
www.greatandoh.com Titta!
Hon har blivit en idol för mig. Så nu har jag med mig en kanon tjej som heter Sofie, och ihop kommer vi orka hela vägen fram. Vi har också med oss gallerix igen. Och vi har fått en massa bra respons på det här nya projektet. Om en vecka hoppas jag att vi har fått klartecken från alla håll, och då kör vi! Då ska jag också berätta vad det hela handlar om :-)

Den goda viljan är ig...

0 Läs mer >>
 
   
Imorse klockan 01.00 vackte pappa mig "dags att vakna nu". kl 01.30 lamnade vi varat hotellrum och borjade vandringen uppfor adams peak, 6km gang och ca 900 meters hojd. Det var helt kolsvart och massor av manniskor och massor av stjarnor. 05.30 var vi pa plats och hann med att se moder sol stiga upp mot himlen, innan det blev ceremoni dar uppe, fantastisk upplevelse. Sen borjade "problemen", vi hade 5200 steg ner. forbi gick gamla tanter med kapp, och springandes sma lankeser medan vi pinade vara ben (framfor allt knan) med at ga ga ga ner. Vi bodde jattemysigt mitt bland ett gront teplantage som vi lamnde for stranden i unawatuna de sista dagarna innan pappa aker hem. Dan, jag tror att pappa har nagot med sig hem, nagot som kallades B.O.P ( forutom sina fantasihistorier om djungelboken). Halsningar fran 2 tappra vandrare.    
 
                       

10.400 trappsteg!

5 Läs mer >>
Hamtade upp pappa pa flygplatsen Tidig lordagmorgon, och akte till det lilla gra hotellet pa stranden. Det behovdes ett par lugna stranddagar till en borjan. Sen tog vi oss ut och snorklade. Sa aven pappa fick simma med och mata den STORA skoldpaddan. Sa nu ar vi alla vanner. Vi har aven akt langtur med tuk tuk 4 timmar, men trevligt var det. Vi kom till thissamahara. Varifran vi akte pa safari till Yala Nationalpark. Vi sag manga manga djur, men ingen leopard, bara sparen av den. Pappa har aven sett (tror han) flickan som mowgli traffade i djungelboken, hon aker tydligen buss har inne i stan. Och imorse horde han aven elefantpatrullen med overste Hati i spetsen ( eller sa var det ocksa ett byggarbete, jag tror att han har fatt varmeslag). Igar kom vi, efter 8 timmars skumpbussfard, fram till Kandy. Bussfarden var lang, men vi fick se otroligt vackra vyer over bergen, grona dalar, och fina te plantage i nuwara eliya. Idag har vi besokt en tefabrik, otroliga mangder te (har skulle det vart ett utropstecken om den knappen fanns) Imorgon ska vi klattra uppfor adams peak, 2243m, vi far se hur det gar, varken stina eller pappa ar nagra hurtbullar. Kram fran stina och pappa.
 
         

Pappa pa besok.

0 Läs mer >>
Skumpbuss x 2, sa kom jag fran kandy till ett stalle som jag inte kan utala, men det ar nara staden hikkaduwa. Det kanns att jag ar pa landet, folket ar trevligare allt kanns lite enklare. Det ska finnas skoldpaddor har. Och sa skulle jag snorkla igar, kande mig lite fanig nar en kille foljde med mig for att visa. Men hade inte han vart dar hade jag fatt panik nar den har enorma skoldpaddan kom fram i vattnet (lika stor som mig), jag kunde klappa och den simma runt mig. Till slut var det 3 st. Och en massa fargglada fiskar, som andra har i akvarium bara. Och forlat Lovisa, men jag tankte mig inte for tydligen, jag har brant rygg och ben rejalt! Skit! Men jag har aloe vera. =) Liten uppdatering...
 
 

Ner i landet.

1 Läs mer >>
Igår så åkte jag till ett ställe som heter sigiriya, ttillsammans med 2 st från hostelet. Sigiriya är som en enormt stor sten/berg ( brant!). Om man vågar och orkar gå upp så ser man en helt otrolig utsikt. Det känns lite som ur filmen lejon kungen, när dom står högt upp så sin bergsklippa och ser ut över hela sin värld. Men ush vad darrig jag var i benen ju högre upp man kom, man ändå hade kunnat gå på berget, men nejdå, en rangeltrapp (kändes det som) som satt utanpå liksom. Men jätte vackert! Sen var det kortspels kväll när vi kommit tillbaka. Idag har jag strosat runt, det är en jättefin stad. Som finast när man vandrar småvägar upp, så man får gå lite bland skog och apor. I förregår hade jag en tuk tuk dag. Runt till en massa olika tempel, käka god mat ( kan fortfarande äta som folk, med händerna) : ) Jag såg en massa... ( till daddan) : )

Högt högt upp.

0 Läs mer >>
Första dagarna i negombo var si så där, halv trist ställe och konstigt att vara helt själv. Även om vi umgicks från hostelet. Men imorse så tog jag skump buss i 4 timmar till kandy. Här kändes det bra direkt, jätte vackert! Skön luft! Trevligt folk! Lite ubud? Världens finaste utsikt från hostelet, det e högt upp så man har utsikt mer från berget och staden! När jag hade power sovit i 2 timmar : ) så promenerade jag ner till stan (jätte vackert!) och när jag skulle över den Stora gatan, då kom en äldre man och hjälpte mig över, sen promenerade han med mig, bara prata och var jätte trevlig, visade runt lite, och sen sade hejdå och önskade trevlig kväll. ( ville inte ha ngt) Imorn ska jag på upptäcks färd. ( mamma du skulle älska alla vackra färg glada blommoråträd. Sjön mitt i.)
 
   

kandy!

7 Läs mer >>
 
 
 
Jag kom fram!
Lite jobbigt blev det dom sista timmarna. men till slut kom jag fram till ett hostel och fick sova.
Har tagit en lugn morgon formiddag... Ska fa skjuts snart ner till stranden. Det ar ett jattetrevligt ungt par som ager stallet. Sa det blir ett par dagar har, sen far vi se.
Massa kram pa er allihopa!
Ps jag har ett mangotrad har utanfor  =)
 

.

0 Läs mer >>
Nu har jag packat väskan säkert tre gånger idag och känner mig säker på att allt är med.
Imorgon åker jag till Sri Lanka då, kommer tillbaka den 14 maj. Lagom brun och lycklig till sommaren.

Det här är ingen God vilja resa. Även om jag kanske hela tiden lite grann letar efter något mer liknande projekt. Så vi kan ju alltid hoppas.

Men nu ska jag resa ner själv bara för att jag vill.

Och istället för att skriva en massa personliga mail så ska jag skriva och uppdatera lite grann på den här bloggen igen. SÅ att ni (familj) kan få hålla lite koll på mig, och så att ni (vänner kan få veta var jag är och bli lite avundsjuka). =)

Stina till Sri Lanka!

2 Läs mer >>


 
Singaraja Bali

skoshopping






Middags dags för hela familjen.

strand dagar i singaraja



Efter skolan i samosir


Pappa tomato hälsar på i skolan i Singaraja


 Ett busfrö i lombok



Utdelning av kläder i Silimatali

 Supritty


arun


mina



modeller till mina stickningar ( av kina pinnar)


samuel


gallerix kläder, storsamling i det lilla hemmet.





fullt av busfrön





...och trollungar




 improviserade klass foton










Vi leker med vattenfärger...

 
 och vi har haft en massa mysstunder.




























 
vår familj i Medan, Imercy.

Vi saknar dom

0 Läs mer >>

Innan vi reste iväg i Juli så fick vi en fråga av Morkarla bygdegård om vi skulle vilja berätta om våran resa när vi kom hem igen.

Och vi pratar mer än gärna om alla "våra" barn.

Så idag var vi där. Lovisa hade gjort en superproffsig power point presentation som vi använde oss av. Vi berättade lite först om hur vi hade gått till väga här hemma, och sen så klart hela våran resa i Indonesien med alla skolor, barnhem och ungar som vi har lärt känna.
Efter ett tag så kom det lite nyfikna frågor. Och vi fick mycket positiv respons.















http://www.unt.se/osthammar/de-hjalpte-barnhemsbarnen-1257434.aspx#kommentaranchor




Det är härligt att upptäcka att intresset för God Vilja finns kvar.
Så jag  kan lova att det finns hundra tankar på hur vi kan fortsätta det här och ännu flera frågor i våra huvuden... Men vi kommer definitivt inte att släppa dessa barn som numera känns som en massa syskon.

Söndag i Bygdegården

1 Läs mer >>

  


NU HAR VI KOMMIT HEM TILL SVERIGE IGEN.
DET HAR VARIT EN RESA SOM INTE GÅR ATT BESKRIVA I ORD. JAG HOPPAS ATT BILDERNA KAN HJÄLPA MIG LITE.

VI HAR UNDER VÅRAN RESA KUNNAT BESÖKA ÅTTA OLIKA STÄLLEN, SKOLA OCH BARNHEM.
TRE AV DE STÄLLENA HAR VI KÄNT ATT DET BEHÖVDES HJÄLP SOM VI HADE MÖJLIGHET ATT GE. OCH ALLT DET TACK VARE ALLA ER SOM HAR GJORT DETTA MÖJLIGT!
HOS DESSA BARN HAR VI KUNNAT HJÄLPA DOM MED SKOLUNIFORM, SKOR, PENNA BÖCKER, EGNA SUDD LINJALER OCH PENNVÄSSARE I GRANNA FÄRGER. LÄROBÖCKER, SKOLVÄSKOR OCH TERMINSAVGIFTER.
VI HAR VARIT MED PÅ VARJE STÄLLE OCH KÖPT IN ALLTING, OCH PERSONLIGEN GETT ALLT DETTA TILL VARJE BARN.
JAG KAN NOG PRATA FÖR BÅDA OSS NÄR JAG SÄGER ATT JAG ALDRIG NÅGONSIN HAR UPPLEVT SÅ MYCKET GLADJE KÄRLEK OCH TACKSAMHET FRÅN SÅ MÅNGA MÄNNISKOR SAMTIDIGT.

LOVISA OCH JAG KOMMER HEM RIKA, VI HAR NU 157 BONUS SYSKON!!!



OCH I BAGAGET MED OSS TILL ALLA ER SOM FANNS MED OSS HÄR HEMMA HAR VI PACKAT NER: 
                                                     
               TUSENTALS MED KRAMAR
               MILJONTALS GLADA LEENDEN FRÅN VACKRA BARN
               KILOVIS MED NYFIKNA FRÅGOR
               HUNDRATALS MED VÄLSIGNELSER TONÅRSBARN OCH VUXNA RUNT OM

DET HÄR KOMMER FÖR ALLTID SITTA I VÅRA HJÄRTAN, OCH JAG KOMMER ABSOLUT ATT SE MÅNGA AV DESSA BARN IGEN!


        
Bilder från barnen I grundskolan i Samosir. Jag tillsammans med sovia som är därifrån (som syns på bilden), Vi hade engelska lektioner på eftermiddagarna, 3 gånger i veckan. Det var mer än uppskattat.                                                      
 















                                                         BREV!


( Från Yogini, en tjej som bor i Narayan seva children home i Singaraja, Bali. det har varit svenska volontärer där innan som har fått henne intresserad av språket. Det här är hennes brev till Vänner av god vilja, vi har förklarat att det är dom som har samlat ihop pengarna vi har använt till skolmaterialet.)


Till: vänner och familj av God Vilja.
Från: Yogini

Dear vänner och familj av god vilja!

Hallo... hur mår du? Jag heter Yogini. jag är fjorton år gammal. Min födelsedag är 22 december. Jag går i klass 8. Min hobby är att dansa. Jag bor i singaraja i Bali. Jag vill bli engelska lärare. Min favoritfärg är röd. Jag blir glad med sister Stina och Sister Lovisa, kom här och var med oss. Jag blir glad därför att då kan jag lära mig svenska. Jag är glad för kläder, böcker och skor som vi fått. Jag hoppas att ni kan komma hit till oss i Bali.
                         Du och jag för alltid
         Snälla ge mig ett svar på engelska.

Tack, Yogini



(Många barn ville skicka massa hälsningar till alla er, vi bad dom då att kunna skriva ett brev istället.)


(Ett till brev från en tjej på samma ställe).

Hello...
my name is Miira. I`m 14 years old. I was born on April 11. I study in class eight junior high school. I got second rank class. I always study hard to get first rank, my favorite subject are sains methematica and english. I want be a doctor. My hobbies are dancins, gardening and playing basketball. My favorite color are orange, black and red. My favorite food are pizza and noodle. This year in my school have to pay many things, like books, t-shirt and other thing. But sister lovisa and sister stina payed for us all. I am so happy and thank you very for your support. Ok, I lives at Narayan Seva, I lived here have 3 1/2 years. I like stay here, because I can learn meny things like yoga, meditationand english. We all are vegetarians, its very good for our body. I love sister Lovisa and sister Stina. I can learn many things  and they always gives us support.
   Ok, maybe thats all I can write about myself.
Thank you very much
Love Miira









Hos barnen I Narayan Seva Children home stannade vi en månad och levde som syskon (volontärer). Aldrig annars har jag sett barn tycka så mycket om skolan och vara glada för att få gå dit sex dagar i veckan. Varje dag pluggade dom tillsammans, och de äldre hjälper de yngre. Alla visste att dom var lyckliga som kunde gå i skolan, ( en stor anledning till att dom bor på barnhemmet). 
Och alla här är barn med höga drömmar, pilot, doktor och lärare m.m. 
Att det kommer dit volontärer från andra länder hjälper barnen till att sätta höga mål och kämpa för sig själva!
Deras yngsta bror (ca ett halvår gammal), honom stod vi och vaggade med barnen runt om oss, medan vi pratade om att han skulle växa, bli stor och stark och Indonesiens nästa president!

( Är det någon som vill få nyhetsbrev från detta Barnhem, så kan ni maila mig).


Aditia och Gopal (Narayan Seva, Singaraja)


(Jag (stina) hade besök av min pappa i två veckor, vi åkte då tillbaka till Singaraja för ett par underbara dagar, följde även med dom till skolan).


Söta Mina, (Narajan Seva, Singaraja)

HEMMA IGEN!

2 Läs mer >>

Oky martinia Yanti

 
Kenangan terindah

Pertama Kak lovisa dan Kak Stina datang ke Medan, kami sangat senang untuk menyambut kedatangan mereka. Dan ketika saat itu juga kami kaget, dan sangat kaget untuk kedatangan mereka berdua, karna kami tak sangka dengan kedatangan mereka.
Okey aku langsung to the poin untuk pengalaman ini, semenjak kedatangan Kak Lovisa dan Kak Stina, kami banyak bermain dengan mereka, dan mereka bisa membuat kami sangat terhibur. Kami foto bersama, buat sesuatu bersama, dan menggambar bersama. Apalagi Kak Stina yang imut dan lucu. Dan kami juga sangat berterima kasih banyak, atas semua pemberian mereka berdua, mereka jauh-jauh dari negara mereka, hanya untuk memberkati kami di Medan. Dan sebenarnya kami sangat rindu dengan Kak Lovisa, karna ia tak datang lagi ke Medan. Apalagi kami sudah anggap mereka berdua sebagai kakak kandung kami sendiri. Apa lagi aku, sangat sayang ama Kak Stina dan Kak Lovisa. Karena ketika mereka pergi nanti pasti mereka tak bisa balik lagi kesini dan hanya ini yang bisa kami beri untuk mereka berdua. Semoga dihari yang akan datang kita dapat bertemu kembali. Dan bisa bersama kembali di rumah ini.

Kak Stina and Kak Lovisa, walaupun kita jauh tetap ingat-ingat kami di medan ya...
Dan kami juga sangat menyayangi kakak. Pokoknya semenjak kedatangan Kak Lovisa dan Kak Stina di Medan kami sangat senang dan sangat senang. Dan banyak pengalaman yang kami dapat dari mereka. Walaupun kami ngomong tak begitu mengerti satu sama lain, dan kami tetap enjoy, dan saling sayang satu ama lain.
Sampai sini dulu ya pengalaman yang sesingkat ini lain waktu kita sambung lagi.......


Beautiful memories

For the first time sister Stina and sister Lovisa come to Medan, we are very pleased to welcome their arrival. And we were a bit shocked, and very shocked for their visiting, because their visiting was a suprize for us
.
Okey I am going straight to the point of this experience, since the arrival of sister Lovisa and sister Stina, we have play a lot of game with them, and they can make us very entertained. We took pictures together, create something together, and drawing together. Moreover, sister Stina so cute and funny. And we are also very grateful for them, for all things they gave to us, they came so far away from their country, only to bless us in the Medan. And in fact we are greatly missed sister Lovisa, because she did not come back to the Medan for the second time. Especially because we already consider them both as our own sister. Especially for me, I really love sister Stina and sister Lovisa. Because, when they leave this country later, certainly couldn't come back here again. This letter only we can provide for both of them. I hope that we will see you again. And can be together again in this house.

Sister Stina and sister Lovisa, although we are far from you but please remember us in the Medan, OK..
And I want you to know that we are also love you both so much. Substantially since sister Lovisa and Sister Stina arrived in Medan, we have a great days and so so happy. And a lot of experience that we got from them. Although, we cant quite understand each other, but we still enjoy, and still love each other.
This is just a little bit experience, next time we will continue it again .......

BREV.

4 Läs mer >>
Foretaget Gallerix skickade en stor kartong fylld med klader som dom inte skulle anvanda, ( byte av logga).
Sa paketet skickades till on Samosir i Sumatra.
Har delades det ut i byn, ( en fattig by, dar hjalpen verkligen behovdes och uppskattad!)
 








Stolta Mamma och Pappa Gallerix







Vaskan pa bilden som ar lika stor som pojken fyllde vi med klader forsta omgangen.
Men vi fick snabbt springa hem och fylla pa den.
Lika snabbt som ryktet gick i byn om vad som hande.




Ett helt fotbolls lag!
Vart jag an tittar nu sa syns gallerix trojor, pa matmarknanden, pa gatorna, pa stranden, i sma kioskarna, i husen.
Och alla vill stolt visa mig att som har de nya trojorna pa sig.


GALLERIX I SAMOSIR!